Titel: Blodsmagi
Författare: Tessa Gratton
Serie: The Blood Journals #1
Språk: Svenska/Engelska
Antal Sidor: 391
Betyg: 1 2 3 4 5
Beskriving från Goodreads:
Det börjar oskyldigt: Rita en cirkel på marken ... lägg ett dött löv I mitten ... strö över lite salt ... läs en formel på latin ... tillfoga några droppar färskt blod.
Det där sista är kanske inte så enkelt ändå. Men för Silla känns det ändå rätt. Sedan hennes föräldrars fruktansvärda död har ingenting ens varit i närheten av att kännas rätt. Silla är beredd att göra vad som helst för att avslöja sanningen om sin familj till och med pröva besvärjelserna i boken som hon nyligen fått i sin ägo, och som verkar ha tillhört hennes pappa. Till och med offra sitt eget blod.
Men boken är inte det enda som är nytt i Sillas liv. Nicholas har precis flyttat in i grannhuset. Silla misstänker att han såg när hon utförde blodsmagin på kyrkogården, vid sina föräldrar grav. Men vad han än såg och vad han än anser om det så vill hon vara med honom.
Tankar och funderingar:
Först och främst, ryggen är av sammet! Måste bara säga det för det är det snyggaste och coolaste jag har sett på en bok! Nog om det.
Det här är inte en bok för den som inte tycker/är rädd om/för blod, för den innehåller blod så det räcker och blir över plus lite till. Den innehåller väldigt mycket knivar och andra redskap som de för att skära sig väldigt djupt lite vart som helst för att få ut blodet. Själv har jag inte problem med det men jag vet att många inte är så förtjust i blod så nu är ni varnande.
Hela boken är ganska mörk och man ska inte läsa den här när man är deprimerad för man blir inte precis gladare när man läser den. Både Silla och Nicholas är båda två ganska deppiga personer av sig, men i och för sig förstår man det efter allt de har gått igenom.
Jag tyckte väldigt mycket om Silla och Nicholas till en början, men i slutet blev det lite för mycket. Silla blev bara för konstig efter hennes bror dog men Nicholas gillade jag i stort sätt hela tiden. På något sätt drogs jag till honom precis som Silla gjorde, han är charmig på något mystiskt sätt. Blev dock lite irriterande hur snabbt de blev tillsammans. De kanske inte blev kärlek vid första ögonkastet men det var väldigt nära. Och jag vet inte, men jag tror inte man kallar sin "flickvän" babe typ andra dagen man är tillsammans.
När det var kanske hundra sidor kvar hände det något som fick mig att tycka att det här är väl ett slut, men icke sa nicke utan massa andra saker hände då. Vilket jag tyckte om då jag inte kunde för allt i världen lista ut vad som skulle hända. Läste senare att den här boken är en fristående bok så det förklarade varför det blev ett ordentligt slut. Jag trodde hela tiden att det här boken var en del av serie men istället fick man en förklaring på allt som man vanligtvis inte brukar få när det är en serie.
Så det ska bli riktigt intressant att läsa vad andra boken ska handla om och jag hoppas att B. Wahlstöms kommer ge ut den boken på svenska också.
Först och främst, ryggen är av sammet! Måste bara säga det för det är det snyggaste och coolaste jag har sett på en bok! Nog om det.
Det här är inte en bok för den som inte tycker/är rädd om/för blod, för den innehåller blod så det räcker och blir över plus lite till. Den innehåller väldigt mycket knivar och andra redskap som de för att skära sig väldigt djupt lite vart som helst för att få ut blodet. Själv har jag inte problem med det men jag vet att många inte är så förtjust i blod så nu är ni varnande.
Hela boken är ganska mörk och man ska inte läsa den här när man är deprimerad för man blir inte precis gladare när man läser den. Både Silla och Nicholas är båda två ganska deppiga personer av sig, men i och för sig förstår man det efter allt de har gått igenom.
Jag tyckte väldigt mycket om Silla och Nicholas till en början, men i slutet blev det lite för mycket. Silla blev bara för konstig efter hennes bror dog men Nicholas gillade jag i stort sätt hela tiden. På något sätt drogs jag till honom precis som Silla gjorde, han är charmig på något mystiskt sätt. Blev dock lite irriterande hur snabbt de blev tillsammans. De kanske inte blev kärlek vid första ögonkastet men det var väldigt nära. Och jag vet inte, men jag tror inte man kallar sin "flickvän" babe typ andra dagen man är tillsammans.
När det var kanske hundra sidor kvar hände det något som fick mig att tycka att det här är väl ett slut, men icke sa nicke utan massa andra saker hände då. Vilket jag tyckte om då jag inte kunde för allt i världen lista ut vad som skulle hända. Läste senare att den här boken är en fristående bok så det förklarade varför det blev ett ordentligt slut. Jag trodde hela tiden att det här boken var en del av serie men istället fick man en förklaring på allt som man vanligtvis inte brukar få när det är en serie.
Så det ska bli riktigt intressant att läsa vad andra boken ska handla om och jag hoppas att B. Wahlstöms kommer ge ut den boken på svenska också.
Kul att du gillade den, jag blev lite besviken. Vet inte riktigt varför men kändes som om det var något som saknades..
SvaraRaderaÅh vad jag störde mig på att han sa 'babe' hela tiden! Kände samma sak när det var ungefär 100 sidor kvar!
SvaraRaderaKul att du gillade den, jag tyckte också att den var väldigt bra! :)
Längtar efter att läsa denna! :D
SvaraRaderaSvar: Samma här, det är en av anledningar till att jag valde den :)