Författare: Marie Lu
Serie: Legend #2
Språk: Svenska/Engelska
Antal Sidor: 356
Beskriving från Goodreads:
June and Day arrive in Vegas just as the unthinkable happens: the Elector Primo dies, and his son Anden takes his place. With the Republic edging closer to chaos, the two join a group of Patriot rebels eager to help Day rescue his brother and offer passage to the Colonies. They have only one request—June and Day must assassinate the new Elector.
It’s their chance to change the nation, to give voice to a people silenced for too long.
But as June realizes this Elector is nothing like his father, she’s haunted by the choice ahead. What if Anden is a new beginning? What if revolution must be more than loss and vengeance, anger and blood—what if the Patriots are wrong?
In this highly-anticipated sequel, Lu delivers a breathtaking thriller with high stakes and cinematic action.
Tankar och funderingar:
Prodigy, fortsättningen på Legend. Om jag ska vara ärlig så var jag lite små besviken på Legend men tyckte om den ändå väldigt mycket. Så jag hade inte sådär jätte höga förväntningar om Prodigy när jag började läsa den och den (har inget bra ord på svenska om jag ska vara ärlig) blow me away.
Prodigy var så sjukt spännande och jag total vägrade att lägga den ifrån mig. Jag var bara tvungen att läsa för att få reda på vad som skulle hända mellan Day och June. Och jag måste säga att mitt hjärta krossades i slutet, jag tror jag satt och grät non stop i nästan en halvtimme bara för slutet. Jag behöver ha Champion i min hand nu, jag kan inte vänta, jag vill inte vänta, jag måste ha den nu!
Som jag sa tidigare var Prodigy sjukt spännande. Man fick aldrig en lugn stund och så mycket hände (utan att bli för mycket) att vid flertal tillfällen blev riktigt förvånad och chockad vad som precis hade hänt. Brukar annars var riktigt duktig på att kunna lista ut vad som ska hända eller vem som är "ond" men trodde aldrig att alla saker som hände skulle hända. När man tror allt är bra ska alltid något jobbigt komma och förstöra och så hände nästan hela tiden. Dock kan June och Day alltid fixa till det men det är en del saker kan inte ens de fixa.
Jag vill verkligen inte säga för mycket för att vara rädd att spoila er, det skulle bara förstöra läsupplevelsen så allt jag kan säga är:
Börja på den här serien nu! Du kommer inte bli besviken!
1. LegendProdigy var så sjukt spännande och jag total vägrade att lägga den ifrån mig. Jag var bara tvungen att läsa för att få reda på vad som skulle hända mellan Day och June. Och jag måste säga att mitt hjärta krossades i slutet, jag tror jag satt och grät non stop i nästan en halvtimme bara för slutet. Jag behöver ha Champion i min hand nu, jag kan inte vänta, jag vill inte vänta, jag måste ha den nu!
Som jag sa tidigare var Prodigy sjukt spännande. Man fick aldrig en lugn stund och så mycket hände (utan att bli för mycket) att vid flertal tillfällen blev riktigt förvånad och chockad vad som precis hade hänt. Brukar annars var riktigt duktig på att kunna lista ut vad som ska hända eller vem som är "ond" men trodde aldrig att alla saker som hände skulle hända. När man tror allt är bra ska alltid något jobbigt komma och förstöra och så hände nästan hela tiden. Dock kan June och Day alltid fixa till det men det är en del saker kan inte ens de fixa.
Jag vill verkligen inte säga för mycket för att vara rädd att spoila er, det skulle bara förstöra läsupplevelsen så allt jag kan säga är:
Börja på den här serien nu! Du kommer inte bli besviken!
Favorit Citat:
“He is beauty, inside and out.
He is the silver lining in a world of darkness.
He is my light.”
“You know, sometimes I wonder what things would be like if I just ... met you one day. Like normal people do. If I just walked by you on some street one sunny morning and thought you were cute, stopped, shook your hand, and said, "Hi, I'm Daniel.”
“Love is illogical, love had consequences--I did this to myself, and I should be able to take it.”
“See?" she says. "tricked you. You're always staring at your opponents eyes-but that gives you a bad peripheral view.If you want to track my arms and legs, you have to focus on my chest."
I raise my eyebrow at that. "say no more.”
“We're in this together, right?" he whispers. "You and me? You want to be here, yeah?" There's guilt in his questions. "Yes," I reply. "I chose this." Day pulls me close enough for our noses to touch. "I love you.”
He is the silver lining in a world of darkness.
He is my light.”
“You know, sometimes I wonder what things would be like if I just ... met you one day. Like normal people do. If I just walked by you on some street one sunny morning and thought you were cute, stopped, shook your hand, and said, "Hi, I'm Daniel.”
“Love is illogical, love had consequences--I did this to myself, and I should be able to take it.”
“See?" she says. "tricked you. You're always staring at your opponents eyes-but that gives you a bad peripheral view.If you want to track my arms and legs, you have to focus on my chest."
I raise my eyebrow at that. "say no more.”
“We're in this together, right?" he whispers. "You and me? You want to be here, yeah?" There's guilt in his questions. "Yes," I reply. "I chose this." Day pulls me close enough for our noses to touch. "I love you.”
Andra delar i serien:
2. Prodigy
3. Champion
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar