Författare: Maria V. Snyder
Serie: Glass #2
Språk: Svenska/Engelska
Antal Sidor: 379
Beskriving från Goodreads:
Like the colorful pieces of sea glass washed up on shore, Opal has weathered rough waters and twisting currents. But instead of finding a tranquil eddy, Opal is caught in a riptide. Her unique glass messengers which allow instant communication over vast distances have become a vital part of Sitian society. Once used solely by the Councilors and magicians, other powerful factions are now vying for control. Control of the messengers equals control of Sitia. Unfortunately that also means control of Opal. If that isn’t enough of a problem, Opal’s determination to prove blood magic is still being used is met with strong resistance. The Council doubts her, her mentor doubts her, and even her family is concerned. When her world is turned upside down, she begins to doubt herself. In the end, Opal must decide who to believe, who to trust, and who has control—otherwise she will shatter into a million pieces and be swept out by the tide.
Jag läste första boken i den här serien för inte så länge sedan och måste säga att jag blev grymt besviken. Jag hade förväntat mig så mycket mer så när jag plockade upp andra delen så hade jag inte så höga förväntningar alls och jag tror det hjälpte mig lite när jag läste den här boken. Andra boken var snäppet bättre än första boken men ändå ingen mega hit för mig.
Det känns som Opal klagar i stort sätt hela tiden. Hon blev lite bättre i slutet av första boken men i den här boken blev hon precis lika jobbig igen. Hon klagar och tycker synd om sig i stort sätt hela tiden och när hon väl vågar stå upp för sig själv blir hon bara jobbig och ganska elak, plus att hon ändå fortfarande klagar på allt.
Jag vet inte om det är mig det är fel på men jag tycker om Devlen, ibland i alla fall. När han väl är snäll så är han så otroligt gullig och jag önskar bara att han och Opal ska bli ett par (jag tycker inte om Kade alls). Men sen plötsligt slår allt om och Devlen blir som en helt annan person. Jag går på hans lögner hela tiden och till slut vet jag inte vad som är sant.
Själva handlingen i sig tyckte jag var ganska seg. Om jag minns rätt så var Study serien väldigt händelserik men inte den här boken. Jag vet inte om det beror på att inget faktiskt händer eller om jag tycker att händelserna är inte så speciella i sig - att jag har läst häftigare saker i andra böcker. De få stunder som jag tyckte var ganska spännande var väldigt förutsebara, man kunde lista ut ganska snabbt att han eller hon var ond eller vad Opal skulle göra. Dock hade jag absolut inte räknat med slutet, inte på långa vägar hade jag räknat med att det skulle hända.
Nej, Sea Glass blev ingen hit för mig. Det märktes och kändes att det var en mellan bok och man byggde upp inför sista boken i serien. Jag hoppas och tror att Spy Glass kommer bli dubbelt som bra som första och andra boken tillsammans. Maria V. Snyder jag tror på dig!
Favorit Citat:
“There are certain people I trust no matter what. Even when it seems like they've turned into monsters, you need to stay true to them. Because, in the end, they'll be the ones backing you up.”
“Lying to yourself is easy, too. I know. It's much harder to stay and deal with consequences.”
“When we reached the beach, Leif fell to his knees with a dramatic cry. "Solid ground! I'll never take you for granted again."
"Are you going to kiss the sand?" I asked.
"Don't be ridiculous."
"Now I'M the one being silly?"
"Yes.”
“Lying to yourself is easy, too. I know. It's much harder to stay and deal with consequences.”
“When we reached the beach, Leif fell to his knees with a dramatic cry. "Solid ground! I'll never take you for granted again."
"Are you going to kiss the sand?" I asked.
"Don't be ridiculous."
"Now I'M the one being silly?"
"Yes.”
Andra delar i serien:
1. Storm Glass
2. Sea Glass
3. Spy Glass
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar